Idag red jag&tiffy, kattis&toledo och lotta&suzy ner till banan här. vi skulle träna på några övningar, men vi red mest runt som vi ville, som det alltid blir när man har planerat nåt, man glider utanför det x] inte så bra egentligen men man är ju bekväm och tränar på det som går bra istället för det som går dåligt, inte bra inte inte bra. men jaja, det gick rätt bra, hon var duktig, men slarvig i kurvorna
fast jag var jättenogrann, hon lyssnade inte på min innerskänkel alltså. hon var fjantig och rejsade i ett hörn , haha, men det fick jag någorlunda pli på sen. galoppen då - oj vad duktig hon var! hon har nästan skolgalopp ibland ;) så hon kändes faktiskt fin idag trots att både hon och jag var sega. duktig tjej<3
dock - när vi skulle rida hem så skulle vi galoppera i uppförsbacke, jag la tiffy och mig sist eftersom att jag tänkte att det kunde va kul att rejsa lite granna. men när jag slutligen fattar galopp på den busiga ponnyn som hoppar på stället - så sticker hon och lyssnar inte nånting. jag tar en förhållning - händer ingenting. jag tar en till likadan förhållning - händer ingenting. jag släpper efter och ger henne andrum innan en ännu starkare förhållning - hon reser huvudet lite bara, men fortsätter sätta emot mig. jag tog en till likadan...... forts forts forts.. till sist blev jag tvungen att ta i ganska så starkt i ena tygeln för att få stopp på henne, och det fungerade. jag berömde henne och gav fria tyglar och skrittade istället , men sedan kom skuldkänslorna... jag vet att hon får skylla sig själv för hon visste vad jag menade med mina förhållningar - och man kan inte låta sticka för då blir det inge bra, då låter jag ju henne sticka med mig. jag vet att hon inte bryr sig, men oj vilka skuldkänslor jag får! nej det är inte kul..
förlåt älskling<3